I
höstas fick vi informationer om, att Aneby Torv AB söker tillstånd
för en torvtäkt om 82 hektar på Kyrkängen vid Krokån på gränsen
till naturreservatet Årshultsmyren.
Länsstyrelsen
reserverade sig med hänvisning till Natura 2000-reglerna, men
ärendet överklagades till Miljödomstolen. Aneby Torv framlade en
miljöinventering sammanställd av deras naturkonsult, som ej
observerat några känsliga arter i eller intill området.
Mot
den bakgrunden ansåg domstolen, att torvtäkten inte strider mot
Natura 2000- bestämmelserna, och länsstyrelsen fick böja sig för
det utslaget. Men Aneby Torv AB har tydligen missat rapportera Natura
2000-arter, som jag redan 2009 konstaterade under en översiktlig
inventering för länsstyrelsen inför planerad vindkraft. Då
området dessutom har höga naturskogsvärden med många lämpliga
boträd för örn och uggor, så har länsstyrelsen tagit upp frågan
till förnyad prövning och begärt en ny naturinventering av Aneby
Torv AB.
Både
området intill reservatsgränsen vid Krokån och den skogbevuxna
högmossen håller uppenbara skogliga värden, som redan framstår
omedelbart från skogsvägen mellan Slättevrå och Kränkeboda.
Visserligen finns några gamla diken; men dels kvarstår de skogliga
värdena, dels har dikena ej tydligen missgynnat orren och har i
detta fall t.o.m. gynnat tjädern genom att öka arealen av god
tjäderbiotop. Helt i analogi med t.ex. Hornborgasjöns och Dravens
delvis människo-skapade faunavärden.
Det
finns många eksempel på, at man ej alltid kan lita på
naturkonsulter anställda av intressenten. Jag har därför återigen
nu i år på eget bevåg inventerat och dokumenterat området och
tjäderspelet. I oktober hade mården dödat två tjäder-tuppar på
spelplatsen, men fortfarande håller den ett starkt spel, vilket
även framgår av mängden av tjäderspillning lite överallt.
Vid ett tillfälle hade jag med mig Staffan Bengtsson, reservatshandläggare med skog som specialitet sedan 1973 på Hallands Länsstyrelse, som kan intyga mina observationer. Här finns dessutom Årshultsmyrens ända spelplats för tjäder - förutom ett mindre orrspel på den öppna delen av mossen.
Vid ett tillfälle hade jag med mig Staffan Bengtsson, reservatshandläggare med skog som specialitet sedan 1973 på Hallands Länsstyrelse, som kan intyga mina observationer. Här finns dessutom Årshultsmyrens ända spelplats för tjäder - förutom ett mindre orrspel på den öppna delen av mossen.
Därutöver
finns ett sedan länge dokumenterat stort orrspel (10 tuppar) bara en
dryg km öster om den planerade torvtäkten och väl inom dess
bullerzon. Även sparvuggla har jag hört i vår, och ett veritabelt
förband av spelande nattskärror konstaterade jag alldeles nyligen
tillsammans med Staffan Bengtsson längs den lille skogsvägen över
den den aktuella mossen. Likaså intill Krokån med dess ståtliga
furor, enebuskar och trollska korvsjöar.
Vid samma tillfälle hördes återigen från vägen en tjädertupp spela i nattmörkret: Enligt den framlidne tjäder-forskaren Ingemar Hjort brukar enstaka tuppar finnas tillgängliga ändå in på försommaren för att kunna betäcka hönor som förlorat sin första kull.
Slutligen: Alldeles söder om den planerade torvtäkten bildar en hittills okänd urskogsartad moränås långt från skogsväg en idealisk häckningsbiotop för kungsörnen, som ganska regelbundet har observeras kring Årshultmyren. Kungsörn häckade 2008 men möjligen också 2009.
Både
tjäder, orre, nattskärra och sparvuggla är Natura 2000-arter, som
Sverige har åtagit sig ett officiellt EU-ansvar för. Enligt
"Birdlife Sweden" (tidigare SOF) har dessutom tjäder och
orre under dem senaste 10 åren klart minskat i södra Sverige samt i
hela Europa söder om Norden. Och nattskärran var dessutom tills
helt nyligen rödlistad även i Sverige.
Slutligen
gränsar området till Årshultsmyrens Naturreservat - och den
planerade torvtäkten skulle drastiskt reducera värdet av den
samhällsinvestering som reservatet utgör. I alla investerings-sammanhang är det mest kostnads-effektivt at eftersträva synergi och undvika kontraproduktiva effekter.
I reservats-sammanhang är det väldokumenterat att "big is beautyful" - väl att märka om man beaktar kvaliteten av dem arealer man väljer att säkerställa. Att komplettera ett urskogsreservat med färska kalhyggen ger sålunde i regel minimal effekt.
I själva verket borde Årshultsmyrens Naturreservat därför mot bakgrund av dem nya kunskaperna på sikt utvidgas med det beskrivna området och dess kärn-biotoper för ovan nämnda Natura-2000 arter.
I reservats-sammanhang är det väldokumenterat att "big is beautyful" - väl att märka om man beaktar kvaliteten av dem arealer man väljer att säkerställa. Att komplettera ett urskogsreservat med färska kalhyggen ger sålunde i regel minimal effekt.
I själva verket borde Årshultsmyrens Naturreservat därför mot bakgrund av dem nya kunskaperna på sikt utvidgas med det beskrivna området och dess kärn-biotoper för ovan nämnda Natura-2000 arter.
No comments:
Post a Comment